Är det inte märkligt hur livet ter sig?
Livet förändras hela tiden, det är fakta, men är det inte märkligt hur saker som i ena studen känns livsviktigt i andra stunden blir en berättelse om hur det var då?
För ett år sedan skrev jag på min C-uppsats i litteratur, sökte praktikplatser, jag var sambo, samt gjorde mig redo för min sista termin på Kultur, Kommunikation & Adminstrationsprogrammet för att sedan gå vidare till ett journalistikprogram i Göteborg till hösten.
För ett år sedan hade jag en ganska tydlig bild av vad nästa steg i mitt liv skulle bli.
Idag bor jag i Fort Myers, Florida, jag har precis avslutat min termin på universitetet här där jag pluggade business, jag är singel, samt gör mig redo för att åka hem och leta jobb inom kommunikation. Jag har ingen aning om vart jag ska ta vägen här näst, men känner mig ganska redo att börja skriva den första sidan i nästa kapitel i livet, ett oplanerat sådant.
Det blir aldrig som man tänkt sig.
Emmeline och jag på Kåren för drygt ett år sedan.
Emma, Lippi och jag i Miami för en månad sedan.
