Jag har ingenting!
Jag åker alltså hem imorgon. Det känns så himla konstigt att lämna det här bakom mig och jag är livrädd lika mycket som jag är exalterad för framtiden som väntar hemma. Det som skrämmer mig är att jag har ingenting som väntar hemma, jag har inget jobb, inga pengar och ingen bostad, inget annat än just den dimmiga framtiden. Det är också det som gör mig exalterad, jag har ingenting som håller mig någonstans, jag kan göra precis vad jag vill, jag kan slänga mig in i nya jobb var och när jag vill, för att framtiden är dimmig och jag har hela världen för mina fötter.
Jag vet att ni förstår vad jag menar. Jag har levt i ovishet tidigare, men jag har alltid haft tryggheten "högskolan/universitetet" framför mig, men nu har jag inte det. Nu har jag istället hela livet framför mig... Vad gör man av ett helt liv?
Så är det, imorgon åker jag hem och jag har ingen aning om vad som väntar mig, men det är bra (och superläskigt!). Fast innan dess ska jag njuta av min sista soldag här i Florida.
Vi hörs lite senare!
