Falskt alarm
Det var över, jag såg mina amerikanska dagar passera för mina ögon och började sakta, men säkert acceptera att det oundvikliga var kommet. Jag la mig i sängen, hulkade och ojade mig.
Kved.
Önskade att han med schackbrädet inte skulle dröja så länge, att han skulle komma och göra slut på mitt lidande. På skakiga ben tog jag mig till badrummet, fnös åt den sorgliga lilla kvinna som tittade på mig i spegeln. "Man up, för i helvete!", viskade jag ilsket och gick tillbaka till sängen.
Låt det bara vara över!
Sen somnade jag, vaknade ett par timmar senare (lagom levande), duschade och åt två Reese's. Solsting plus jetlag är trots allt inte lika med sista stunden är kommen. Inte idag i alla fall.
